Myndigheten för samhällsskydd och beredskap blir Myndigheten för civilt försvar den 1 januari 2026

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap blir Myndigheten för civilt försvar den 1 januari 2026.

Vårt nya namn beskriver vårt uppdrag, vårt ansvar och vår roll i samhället på ett bättre sätt. Vårt namn är en följd av det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Det civila försvaret behöver stärkas skyndsamt, effektivt och samordnat och mot den bakgrunden har regeringen utsett oss till den ledande myndigheten för civilt försvar.

Som ledande myndighet ska vi säkerställa att samhället är förberett för kris, höjd beredskap och krig, med kriget som det dimensionerande hotet och det civila försvaret som den prioriterade uppgiften.

Myndigheten för civilt försvar hantera kriser i vardagen och ger stöd i aktörers förebyggande arbete. Vi har ansvar för civilt försvar, krisberedskap och skydd mot olyckor. Det är kriget som är det dimensionerande hotet för vår verksamhet, och vårt fokus ligger på det civila försvaret.

Nära och förtroendefulla relationer med myndigheter, kommuner, regioner, företag, organisationer, andra aktörer och allmänheten är grunden i vårt fortsatta arbete. Vi behöver jobba tillsammans. Det är bara tillsammans som vi bygger ett starkt civilt försvar.

Målet är ett motståndskraftigt och robust samhälle där hela samhället involveras. Ett starkt civilt försvar bygger på ett samhälle som fungerar i vardagen och där människor känner tillit till samhällets förmåga att bistå vid allvarliga händelser och ytterst krig. Det är tillsammans vi försvarar Sverige, vårt sätt att leva, varandra och våra allierade.

Tillsammans för ett starkt civilt försvar.

Mikael Frisell

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps sista generaldirektör

människor runt bord tittar på en scen där det står en person och pratar

"Det civila försvaret är nu kärnverksamhet"

I förra veckan samlades beredskapssystemets samtliga myndighetschefer till årets stora Civila beredskapsråd.

I sitt inledande anförande betonade MSB:s generaldirektör Mikael Frisell den ökade allvarsnivån i omvärlden och framhöll att Sverige nu på kort tid måste bygga ett starkt civilt försvar – tillsammans.

– Totalförsvarsarbetet är ingen trend som blåser över. Det är kärnverksamhet i allt vi gör, i all vår planering, inledde Mikael Frisell dagen.

Årets möte präglades av ett tydligt budskap: Det civila försvaret befinner sig i ett skede där planering måste kompletteras med handling. Det vi åtgärdar nu ska ge skyndsam effekt i stärkt förmåga. Flera viktiga byggstenar har kommit på plats under året, till exempel Utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030, som är ett stöd i fortsatt planering, och Överenskommelsen om inriktning och samordning, som tydliggör ledningssystemet mellan aktörer.

Läs mer om det Civila beredskapsrådets möte

Ny nationell plan ska stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig

Sveriges befolkningsskydd behöver vara utformat för dagens krigföring, där civilbefolkningen ofta är ett direkt mål. MSB och länsstyrelserna har därför tagit fram en övergripande plan för hur befolkningen ska skyddas vid höjd beredskap och krig.

- Planen utgår från kriget som det dimensionerande hotet och visar hur skyddsåtgärder ska kombineras och prioriteras i olika delar av landet, säger Mikael Frisell, generaldirektör på MSB.

MSB har tillsammans med länsstyrelserna nu en övergripande plan för att skydda civilbefolkningen vid ett väpnat angrepp. I händelse av krig kan skyddsåtgärder vara avgörande för civilbefolkningens överlevnad och planen anpassas till dagens antaganden om hur krig förs.

Läs mer

MSB föreslår förändringar för personalförsörjning inom befolkningsskyddet

MSB har överlämnat sin redovisning om hur civilplikt kan användas för att stärka beredskapen inom befolkningsskyddet.

I redovisningen föreslår myndigheten flera förändringar som syftar till att säkra personalförsörjningen för två centrala funktioner vid höjd beredskap och krig: driftledare för specialskyddsrum samt utrymningsledare.

– Sverige ska ha ett modernt och väl anpassat skydd för civilbefolkningen. Befolkningsskyddet är en av de viktigaste hörnstenarna i det civila försvaret, säger Mikael Frisell vid MSB.

Läs mer

Övning av totalförsvar

Förra veckan ledde MSB den första i en serie stora centrala övningar i Övning av totalförsvar, ÖTF. Övningarna kommer pågå till och med 2027 och involverar totalförsvaret på flera nivåer och professioner.

Först ut att övas var jurister och sakkunniga från sektorsansvariga myndigheter, civilområdesansvariga länsstyrelser och Försvarsmakten. Även beredskapsmyndigheter som inte hör till beredskapssektorer som Myndigheten för psykologiskt försvar, Migrationsverket och Skolverket deltog.

Övningen fokuserade på övergång till krigsorganisation med gemensamt avstamp i MSBFS 2025:4 föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters uppgifter inför och vid höjd beredskap.

– Den första övningsaktiviteten visade på en samlad kraft och kompetens bland nyckelaktörer i det svenska totalförsvaret. Det finns ett självförtroende och styrka i uppvisande av kunskapen hos landets juridiska experter och sakkunniga som verkligen imponerade. Nu är vi igång, säger Sofie Ivarsson, Övningsledare, MSB.

Läs mer

Lästips inför julledighet

Utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030

Totalförsvaret rustas för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade. I dokumentet Utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030 har MSB och Försvarsmakten identifierat sju typsituationer som vi behöver förbereda oss för. Dokumentet utgör grunden för Sveriges planering och utveckling av totalförsvaret och riktar sig till alla aktörer som deltar i totalförsvarsförberedelserna – från statliga myndigheter och regioner till kommuner, företag och organisationer.

Iakttagelser från Kiev : Kunskapsinhämtning för det civila försvaret

Ukrainas kamp för självständighet är avgörande för att trygga Europas säkerhet. I detta läge är stödet till Ukraina Sveriges främsta utrikespolitiska prioritering. Ukraina kan också stödja Sverige i uppbyggnaden av det civila försvaret genom att dela med sig av de konkreta erfarenheter som landet får i hanteringen av Rysslands aggressionskrig

Nationell risk- och sårbarhetsbedömning

Vartannat år har MSB i uppdrag att ta fram en nationell risk- och sårbarhetsbedömning. I 2025 års version har MSB identifierat 26 särskilt allvarliga hot som bedöms utgöra särskilt allvarliga risker för Sverige.

Mångfald och inkludering i civil beredskap

MSB-finansierad kunskapsöversikt från Chalmers om behov, utmaningar och lösningar när det gäller att inkludera hela befolkningen i krisberedskapen. Översikten fokuserar på sårbara grupper.

Vad krävs av ledare som verkar över organisationsgränser i kris och krig?

Vad krävs av en ledare som ska få människor från olika organisationer att på bästa sätt agera tillsammans – dessutom under påfrestande förhållanden, med krav på snabba beslut, men utan tillräckliga resurser och med begränsade befogenheter? Den här kunskapssammanställningen söker svar på just den frågan.

Planering för försörjning av varor och tjänster – En vägledning till myndigheter för en stärkt försörjningsberedskap

Den här vägledningen handlar om hur ansvariga myndigheter tillsammans med det privata näringslivet bör planera för försörjning av varor och tjänster. Det handlar i huvudsak om förhållanden vid höjd beredskap och ytterst krig, men arbetet med den metod för planering som beskrivs i vägledningen kommer även att kunna stärka förmågan att hantera svåra påfrestningar i fredstid.